Snövit hur kunde du!!!!
En tung dag idag. T var hemma med Snövit och E. Klockan 10 somnade Snövit in för sista gången. Varför lämnade du oss med så många obesvarade frågor?
Snövit du kom till oss en vacker dag i augusti för fem årsen. Movie blev inte jätteglad när du flyttade in men hon kunde inte låta bli att älska dig, vem älskade inte dig. Minns du när du somnade i svampskogen den där första hösten och jag fick bära hem dig, okej du var inte så stor då. Du älskade vatten i alla former och kunde aldrig låta bli att hoppa i vattnet eller rulla dig snön. Du var till stor tröst när Movie somnade in efter en period av sjukdom. När vi kom från vetrinären efter att ha tagit bort Movie, ja då fanns du där. Men vem ska finnas för oss nu när du lämnade oss så hastigt. Snövit du var också gymnasieelev under några år. Det var där du lärde dig lydnad och hyss. Nu kommer det inte finnas dina tassavtryck på mattorna och i soffan när du stormade in efter att du varit ute i vattnet. Jag kommer aldrig glömma dig, Snövit. Varje gång jag nu ser mig omkring så tror jag att jag ska få ditt svarta ansikte som förebrående tittar på mig. Du var alltid ivägen, du låg där man skulle gå, du tiggde vid bordet på ett diskret sätt, jag hade alltid en stund för dig. Du kunde le, du kunde high five, du kunde jaga katterna, du kunde så mycket mer. Snövit vem ska sitta med mig när jag gör mina uppgifter från skolan eller läser högt i litteraturen eller gå vid min sida när jag promenerar i skog och mark eller titta på mig med dina bruna ögon, ja kort sagt Vem ska nu följa mig genom livet??? Du var inte större än att jag kunde hålla dig i mina två händer den där första gången jag såg dig. Kommer någonsin någon lägga sig på rygg för att bli kliad på magen på samma sätt som du gjorde. Jo, Snövit jag är arg på dig för att du lämnade mig alldelles för tidigt och för att jag inte fick säga farväl. Du underbara HUND, du kunde lysa upp en hel dag med dina svansviftningar. Ja, du Snövit var så mycket mer än jag kan skriva.
Snövit du kom till oss en vacker dag i augusti för fem årsen. Movie blev inte jätteglad när du flyttade in men hon kunde inte låta bli att älska dig, vem älskade inte dig. Minns du när du somnade i svampskogen den där första hösten och jag fick bära hem dig, okej du var inte så stor då. Du älskade vatten i alla former och kunde aldrig låta bli att hoppa i vattnet eller rulla dig snön. Du var till stor tröst när Movie somnade in efter en period av sjukdom. När vi kom från vetrinären efter att ha tagit bort Movie, ja då fanns du där. Men vem ska finnas för oss nu när du lämnade oss så hastigt. Snövit du var också gymnasieelev under några år. Det var där du lärde dig lydnad och hyss. Nu kommer det inte finnas dina tassavtryck på mattorna och i soffan när du stormade in efter att du varit ute i vattnet. Jag kommer aldrig glömma dig, Snövit. Varje gång jag nu ser mig omkring så tror jag att jag ska få ditt svarta ansikte som förebrående tittar på mig. Du var alltid ivägen, du låg där man skulle gå, du tiggde vid bordet på ett diskret sätt, jag hade alltid en stund för dig. Du kunde le, du kunde high five, du kunde jaga katterna, du kunde så mycket mer. Snövit vem ska sitta med mig när jag gör mina uppgifter från skolan eller läser högt i litteraturen eller gå vid min sida när jag promenerar i skog och mark eller titta på mig med dina bruna ögon, ja kort sagt Vem ska nu följa mig genom livet??? Du var inte större än att jag kunde hålla dig i mina två händer den där första gången jag såg dig. Kommer någonsin någon lägga sig på rygg för att bli kliad på magen på samma sätt som du gjorde. Jo, Snövit jag är arg på dig för att du lämnade mig alldelles för tidigt och för att jag inte fick säga farväl. Du underbara HUND, du kunde lysa upp en hel dag med dina svansviftningar. Ja, du Snövit var så mycket mer än jag kan skriva.
Kommentarer
Trackback
