Trött, trött!
Hostan och astman håller mig vaken halva nätterna. Och nu börjar T också hosta. Men jag hoppas det ska bli bättre. Idag ska jag upp till våra hästar (Hur jag nu ska orka det?) och mocka och släppa in dom innan det blir mörkt. Jag saknar Sheila och Camira när jag inte åker upp till dom dagligen men M är guldvärd och vi ställer upp på varandra. Det ska bli skönt när dom kommer hem.....
Hosta, hosta hosta och feber och snuva!
Jag känner mig som om hela min kropp är fylld med kola som nu sakta rinner ur näsan och sitter fast i lungerna som kroppen försöker göra sig av med genom att hosta och nysa. Jag ska försöka sova lite nu. Hoppas jag slipper vakna av att jag inte kan andas eller att jag hostar så att lungorna går sönder.
